Funderingar vid 05.00
Vad antecknar dom? Sa jag nåt som var fel? Vad tycker hon om mig nu?
Sånt sitter jag och funderar på och så håller jag inne med tankar och känslor istället.
När jag är ärlig med hur jag känner det är när jag diskuterar med familj och vänner, när jag får råd och tips och svar.
Jag har tidigare känt att jag skulle behöva en livscoach. En person som säger hur man bör göra för att inte alltid vara perfekt, för att inte alltid vara "duktig flicka", tala om för mig att det är okej att säga nej, att strunta i disken en dag osv.
Det är först nu när jag vissa dagar har så ont i magen som jag försöker strunta i hushållet, men får sjukt dåligt samvete när min sambo kommer hem till ett smutsigt hem med disk på diskbänken. Han märker det nog inte ens men jag känner mig "dålig" som varit hemma hela dagen och inte gjort något alls.
Så det jag menar är att just nu är det inte en psykolog jag behöver, även om jag nästan börjar tro att jag är knäpp, inatt har jag inte sovit en blund, klockan är nu 05.00 på morgonen och jag har så ont imagen. Då ligger jag och funderar på vad det är jag måste hinna göra idag och som kanske blir lidande om jag ska ha ont idag.
Det är inte alls stressande att tänka så.
Jag kan inte svara på varför jag är sån, och dom svaren ger inte en psykolog mig heller. jag behöver lära mig koppla av, inte vara så jävla duktig hela tiden.
Har skrivit in mig på Gravidyoga som startar 7 sept för att unna mig själv något. För att ta hand om mig själv.
Jag tror att mitt stora problem är att "mig" är den sista jag bryr mig om. Först ska alla andra ha det bra, sen sist kommer mitt eget välmående.
Men jag har börjat fatta vilka allvarliga konsekvenser det har.
När jag har så här ont så funderar jag ibland på att ringa ambulans och sen inte lämna sjukhuset förrän dom kan säga till 100% vad det är som gör att jag har så här ont. Det känns som snart tror alla jag är knäpp och hittar på att jag har ont och jag fantiserar om den där toppenläkaren som hittade "felet" och så står det i tidningen: " Dom trodde jag var knäpp, tills dom hittade felet"
Älskar dig mitt lilla barn !!!!!Och jag blir alldeles förtvivlad när du inte mår bra.
Hade du aldrig ont i magen och oroskänslor innan du blev gravid? Ditt beteende har ju inte förändrats, nu har du bara en till att passa upp på före dig själv, har jag fel? Försök att kanske titta tillbaka på hur det var innan och så är det ju så att graviditeten "spär på" med alla krämpor och könslor det innebär.
Jag känner ju igen mig, magkatarr, prestationsångest, sömnbproblem, stress (var inlagd för det!) Och allt detta för att jag skulle vara "duktig flicka". Du har verkligen inget att bevisa så TA DET LUGNT! Tänk på barnet för allt det här blir till inre stress och det är inte bra för någon av er. Skit i det praktiska, ta sjukskrivningen med ro-strunta att det står depression,
det är bara EN läkares uppfattning.
Jag jobbar inte dagtid så jag kommer och hjälper dig med disken! ; )
Könslor= extreeeemt starka känslor, särskilt gällade könet då. haha!
Jo Carro, jag hade samma känslor och var samma duktiga flicka innan också men då hade jag inte följande problem "Magkatarr, Det beror på att barnet tar upp allt mer plats i magen, bukinnehållet trycks upp mot mellangärdet och därigenom kommer magsaften upp. Dessutom blir övre magmunnen slakare pga hormonförändringarna så att den inte sluter lika tätt mot matstrupen"
Innan var det hanterbart, nu är det jämt och det blir inte bättre av min egen stress och press, det var lite så jag menade!
Men det känns ju lite som ett moment 22! Du går till doktorn för fel anledning! Och när hon föreslår psykolog får du spelet. Jag säger inte att hon hade rätt, hon verkade ganska puckad, men nånting ligger det ju i att ta tag i bakomliggande problem först, annars kan ju inte det andra bli bättre! För trots allt är dina problem "vanliga gravidsymptom" som i ditt fall blir värre av andra anledningar. Kanske bättre att ta tjuren vid hornen nu än att vänta på att pressen blir ännu högre när väl bebisen har kommit..
Känns som jag bara ältar det du skrivit men du fattar poängen..
Gravid Yoga och andra mysiga saker verkar ju kanon att börja med. Tänk bara på dig själv nu! Puss
jag känner igen mig i det du beskriver. jag vill oxå alltid ha allt perfekt, och jag ska ta hand om allt och tillslut rinner det över och det känns som jag får göra allt!!!! precis, vad gör lite disk egentligen??? jag får panik när det är stökigt och disk på bänken. Allt ska stå på sin plats annars blir jag stissig typ. Perfektionist skulle jag vilja kalla mig själv och det är jäkligt stressande... jag vet inte heller hur jag ska göra för att koppla av, så jag fortsätter och känner mer och mer press... helt sjukt.....
Bra att du kör lite avslappning nu.... vi får väl sätta oss ner du och jag och göra upp en plan för vi verkar ha lite grann av samma problem. :)
jag förstår dig iaf!!! men jag kan inte tala om för dig hur du ska göra.....för jag vet inte själv?!!!
om du lär dig, snälla visa mig!!!!!
puss
Magvärk är ett helvete. Hoppas att nästa läkare lyssnar på dig! Novalucol kan jag rekommendera mot sura uppstötningar men det förmodar jag att du redan käkar =)
För ryggen (ev foglossning) finns ju annan hjälp att få. Be sköterskan på BVC skriva remiss till sjukgymnast. Jag gick till sjukgymnast och fick bälte och ytterligare en remiss till vattengympa och den gjorde susen!! Underbart i värmen i bassängen på sjukhuset, avslappnande musik och lugna rörelser och avsluta med att bara flyta omkring med diverse flythjälpmedel. Saknar det faktiskt för det var riktigt avkopplande och höjdpunkten i veckan då jag var gravid och hade helvetesvärk i ryggen.
Hej
Jag hittade hit via Akiz blogg, grattis till graviditeten förresten!
Jag mådde riktigt kass under båda mina graviditeter, först och främst fysiskt, men till slut även psykiskt, och känner igen en hel del av det du skriver.
Mot det magonda måste jag ändå säga: testa OMEPRAZOL SANDOS. låter konstigt med en halsbrännetablet mot magkatarr, men jag testade i slutet på min andra graviditet efter att fått utskrivet av läkare (finns även receptfritt på apotek, men ring din bm först och fråga så det är ok..) och jag undrade varför jag inte testat innnan!
för mig var det rena dunderkuren mot det magonda.. aatt du har ont är säkert för att magsyran som trycks upp när man är gravid fräter på magsäck,magmun och matstrupe och det gör skitont! men omeprazol hjälpte mig verkligen,,,, värt att testa!
hoppas du blir bättre snart.
