Nu kom  hund och han hem, han som drar hem maten till bordet. Skäggig och ovårdad. Tyra drack 50 liter vatten, sen deckade hon i sin säng och snarkar nu värre än jultomten. Roy skulle precis hoppa in i duschen och nämde nåt om fästingar.
Öpp, öpp, öpp.... du hoppar inte ner i min säng innan jag har kollat fästingar på dig, min unge man!

Just då ringer svärfar och vill prata igenom jakten och jag luslänsar min älsklings härliga svettiga kropp. Att lyfta på pungen och inspektera är okej men när jag särar på skinkorna har jag tydligen gått över gränsen. Vad som gömmer sig därinne får jag aldrig veta. Han försvann in på toa fortare än kvickt.
 Undrar om han ska få sova i bebisrummet inatt?
Fästingar är så sjukt äckligt. Så även om jag saknat ihjäl mig efter min Papi-Roy, så kanske det är bättre att fästingarna sätter sig på hans kropp i en annan säng, än går omkring på hans kropp, lossnar i sängen och fastnar på mig!