Natten har varit helt utomordentligt bra. Jag har sovit som jag inte ens vore gravid.

Om jag vill minnas rätt så tog Roy pulsen på mig innan hann gick till jobbet i morse, han trodde nog jag var död. Jag brukar inte ligga tyst och still, jag är mer en sån som gnäller vid varje rörelse, för att jag tycker så synd om mig själv.
Typ, aj, ohhhh åhhhh när jag vänder mig,  Åhhhhh fy faaaaaan när jag reser mig och åh åh åh åhhhhh när jag ställer mig.

Så inatt har jag glömt att jag är gravid, sovit hur gott och hårt som helst, kanske av ren utmattning.

Men älskling, bara så du vet, jag lever! Mig slipper du inte än!!!