Min kille är inte en sån där vanlig kille som gnäller som fan när han blir sjuk, faktum är att han typ aldrig är sjuk, och när han väl är det så säger han inte nåt.
Nu är jag sjuk, eller sjuk och sjuk, jag är typ döende och han tycker inte synd om mig. Han säger att han inte kan känna medlidande för sjuka människor och att det bara är kärringar och bögar som blir magsjuka.

Så nu har jag kastat förbannelser på honom. Kräk-förbannelser. Jag hoppas att han ligger deckad på toa inatt och kräks så inälvorna åker ur.
Det är inte mer än rätt åt honom.

Jag har ringt Mamma och Michelle för medlidande, så nu känns det lite bättre en stund och Roy har faktiskt åkt och handlat blåbärssoppa och coca cola.
Ja, han är hemma från jobbet, vård av sjuk flickvän.