Pappas pojke!
Vet ni hur mycket jag saknade den här lille skiten i helgen? Så mycket så jag nästan dog. Var han glad och se mig i måndags morse? Ja, han började skratta lite smått hysteriskt när jag lyfte upp honom ur sängen och skulle ge honom välling. Var han mammig? Näe, han kastade sig sedan i famnen på sin pappa när han kom hem från jobbet. Pappas pojke helt plötsligt!
Men det gör inget, det är så fantastiskt att se Far och son ihop. Sid har verkligen världens bästa pappa!
Nä,nä,nä, Måste rätta dig lite där:
Alva har världens bästa pappa ;)
vad skönt att det gått bra, och vad mysigt att få komma hem igen efter en helg för sig själv med vännerna. kramisar
Jag förstår att du saknade sötnosen! Va fin han blev i armbandet!
Förstår jag absolut att du saknade pysen. Det är det som är det bästa med att komma bort, att det är så jäkla härligt att komma hem till sin familj igen. Hoppas ni hade en fantastisk och galen helg!
