Mitt mål är att uppfostra Sid att bli en självständig kille med skinn på näsan.
Det där är kanske mer en självklarhet när det gäller killar i och för sig. Dom brukar ju vara buffliga och ta för sig.
Men en del i självständigheten har jag redan börjat med.
I och med att vi flyttade in spjälsängen i Sids rum, borde ju "vuxensängen" vi hade där inne åkt ut, men jag klurade lite på det där, skruvade bort benen på den och det blev en mysig lekhörna som Sid själv kan ta sig upp och ner på (och som vi som sagt kan sova på om det blir mycket spring om nätterna med eget rum)
Nu har jag låtit honom sova middag på sängen utan ben med halvöppen dörr, vilket gör att när lilleman vaknar kan han bara krypa ut till mig, istället för att stå upp i spjälsängen som en fånge och skrika tills någon hör honom.

(Idén fick jag från Kusin Alva som alltid sover middag på en madrass, visserligen är hon så lång och smart så hon kan till och med själv öppna dörren när hon vaknar!)