En vanlig kommentar bland mina vänner är, "vem är du, känner jag dig" och då syftar vi på att vi har förändrats!

Jag vill helst inte erkänna att jag inte längre är den tuffa innebruden som aldrig bangar en fest!
Än värre när min roligaste partypolare skaffar nya kompisar med mini-ryggsäck, bara för dom har lika gamla barn!
Ja, vi är ju dom ytliga tjejerna, vi umgås väl inte med vem som helst!!!

Att hon hellre har babysång än krogrunda nuförtiden får mig att säga:
"vem är du, känner jag dig"

Givetvis skämtar vi med varann, för saken är den att vi bara blivit vuxna, gillar andra saker och faktiskt rycker det är skönt att ha lagt det gamla livet bakom oss.... Tror jag!

Men det är bara för jag blir vuxen sent i livet. 27 var jag! Eller kanske 28 när jag tänker efter!
Sen har det bara gått utför!

För nu, knappt 32 år har jag nämligen blivit tant!
Jag har köpt fågelmat!
Jag!!!

Har i mitt snart 32-åriga liv aldrig tidigare ägnat en sekund åt att tänka på småfåglarna!
Nu kommer jag på mig själv med att titta ut genom fönstret och tycka synd om Småfåglarna!

Ja, lite korsord och bridgeblandning på det kanske!?