Jag blev ju normal trots allt.
Jag var 10 och min kompis Emma var 11. Vi lekte att vi bodde i Twin Peaks.
Har ni sett Twin Peaks????
Det är ingen serie man låter sitt tio-åriga barn titta på, men mina föräldrar vet nog inte ens om att jag brukade smyga in i min storebrors rum för att titta på serien som då var populär på tv, jag läste även boken Laura Palmes dagbok, som 10-åring.
Emma fick vara Laura, för hon var äldst och fick bestämma. Jag var Audrey, eller Shelly. Jag minns inte riktigt.
Ingen av oss ville iallafall vara Donna. Hon var på tok för präktig.
Sen skrev vi lappar till varann i skolan och undrade om hon träffat B.O.B på länge och vilka hon legat med och om man hade tagit koks.
(Inte legat med på riktigt, vi var ju bara tio och elva år och jag tror faktiskt inte vi hade nån aning om var koks var!)
Jag och min kompis Hanna brukade leka Pappa och sekreterare. Nu kan man ju tror att detta grundar sig i att min pappa varit otrogen med sin sekreterare, men så är inte fallet. Min pappa har aldrig haft någon sekreterare och inte har han varit otrogen heller. Det var helt enkelt bara något vi snappat upp.
Den här leken gick ut på att den ena fick vara sekreterare och sitta vid ett skrivbord och pilla med papper, typ göra hål med hålslagare och häfta ihop en bunt papper och sen sätta in i pärmar, så kom den andra (pappan) in på "kontoret" och flörtade.
Eftersom jag är uppvuxen i en liten byhåla där alla lekte med alla oavsett ålder så fanns det en lek vi brukade leka i lekparken med dom äldre killarna som gick ut på att dom skulle säga åt oss saker vi skulle göra och om vi vägrade så fick vi smisk på rumpan med björkris. Smisk-leken hette den, om jag inte minns fel.
Jag tänker mig att Sid leker med bilar, tv-spel, spelar fotboll och kollar lite på film, inget mer avancerat än så, helst!
Odjuret Sid
Jag har bönat och bett, "Snälla Sid, nu sover vi lite", men inget har hjälpt.
Jag började tro att han förvandlats till den onda dockan eller nåt, men nu tror jag mig ha svaret på vad det är.
TÄNDER! Fler tänder på gång. Hade nämligen en sms-konversation med Alvas mamma idag och hon berättade att Alva beter sig märkligt och bits när hon får tänder. BINGO! Bits är precis vad han gör. Han är som ett djur som gärna biter en i händer, fötter eller som i morse, på den döda huden på magen.
Så vad ska jag ge honom att bita i så det blir lite skönt för tänderna, istället???
Sluta nu för helvete!
Den sista Kalpakas kommentaren är bortplockad, för det gäller även dig. Nu försvinner du härifrån. Genast.
Vill varken ha din hjälp eller dina åsikter här.
Sid och BjörnaF:et
Dagens outfit
Vind-& regnjacka - Lager 157
Napphållare - Elodie details
Björnfitta på huvudet - Åhléns
Fårafitta i vagnen - IKEA
Palestinasjal - Revolt22
Rummel och rabalder.
Nu har vi rett ut vem det var som kommenterade anonymt, dock kan man tydligen inte riktigt stå för sina ord utan som vanligt bortförklara. Jag kunde inte sagt det bättre själv än Rebecca gjorde, det verkar ganska OSMART att inte skriva det man menar om man nu ändå visste att det skulle missförstås. Jag tolkar det som att det som skrevs, var det som menades.
Och kommentaren i sig är helt okej, det är nämligen ett fritt land vi lever i och man får tycka precis som man vill.
Det som gjorde mig upprörd var att man kommenterar en sån sak anonymt.
Men hörni, nu sätter vi punkt för det här och ägnar oss åt lite Kärlek och lycka istället, eller vad säger ni???
Spegel, spegel på väggen där...
(Min son måste vara lika ego som sin mamma.
Själv är bäste dräng, som dom säger.
Här mitt i ett hångel med sig själv!)
Bebispannkakor
Idag har Sid fått bebispannkakor.
Under en tid har vi introducerat ägg. (För att inte få samma allergichock som kusin Nouvelle har vi börjat med äggula ett par gånger och sedan äggvita. Det är tydligen äggvitan och dess 20 olika proteiner som var och ett kan vara allergiframkallande, som är värst.)
bebispannkakor innehåller inte lika mycket ägg som vanliga.
Bebispannkakor
1 ägg
2 ½ dl standardmjölk
1½ dl vetemjöl (eller hälften vetemjöl och hälften graham)
Vispa ägget, tillsätt hälften av mjölken och rör ner mjölet under omrörning, tillsätt resten av mjölken så det blir en slät smet.
Stek i smör. Jag äger ingen sån som man kan steka minipannkakor i, det gick lika bra med vanlig stekpanna. Stek lätt.
Serveras med fruktpuré. Eller färska blåbär som Sid fick idag.
Sid blir ingen fotomodell!
Tanken var att Sid skulle göra en provfotografering till omslaget på tidningen, men jag tyckte det kändes lite dyrt att åka upp till Sthlm för en provfotografering. Då roddade fotografen ihop ett "jobb" till Sid. Han skulle vara med i ett moderepotage och "stylas" som Rockbebis.
Har kollat tåg och olika möjligheter att ta oss upp, då det är mitt i veckan, men allting blir så dyrt och tidningen har inte direkt budget att betala vår resa. Så nu har jag tackat nej. Det känns fruktansvärt tråkigt, men jag tror inte det går någon nöd på Sid.
I vilket fall som helst så kommer Sid vara med i tidningen Föräldrar och Barn. I numret som släpps den 20 oktober, så se till att köpa den då!!!
Det är så jag jobbar!
Men älskling ska du verkligen skriva så.
och ja, det ska jag!
Min blogg. Mitt liv. Mina tankar och åsikter.
Ja, jag erkänner, jag skäms!
Men jag skäms inte för att jag bara tänker på mig själv, som "en anonym" kommenterat på förra inlägget.
Jag skäms för att anonym är en vuxen person som tidigare varit i min närhet och som nu uppenbarligen har så pass lite vett och mognad att trycka ner mig på mig blogg genom att vara en feg liten mupp och kommentera anonymt.
(Det är sjukt lätt att spåra IP-adresser och detektivsöka lite på nätet nuförtiden, trodde du visste det!)
Det är rent ut sagt pinsamt hur en person som säger sig omges av så mycket lycka och kärlek måste gå in och försöka trycka ner någon som redan ligger. Frågan är om man bara om man verkligen är lycklig när man är det på andras bekostnad.
Jag erkänner att jag mår dåligt. Jag är tillräckligt stark och öppen att erkänna det för varenda kotte som läser min blogg. Men det är inte en egoistisk handling överhuvudtaget. Jag skulle göra allt för min son, men jag blir en dålig mamma om jag tappar bort mig själv på vägen.
Jag ger inte upp hela mitt liv och glömmer bort mig själv bara för jag har fått barn, det verkar helt och hållet osunt att göra det tycker jag. Jag har jättemycket lycka och kärlek i mitt liv, men inte varje dag, inte varje sekund och det är jag också glad för. Att bara ha toppar och inga dalar, verkar helt sjukt och verkligheten kommer givetvis ikapp en sådan person en vacker dag.
Vi har brytit med varann jag och du och jag föreslår att du slutar läsa min blogg, slutar kommentera som anonym, eller åtminstone står för det du tycker. För tycka får man.
Att du inte skäms. har du inget bättre för dig, ta hand om dina barn istället för att skicka iväg dom flera månader. Då har du nog inte tid att tycka och tänka så mycket om saker du inte har en jävla aning om!
Jag är nog den sista som är egoist, jag ser alltid till att alla andra har det bra och glömmer mig själv, det är delvis därför jag känner och mår som jag gör, för att jag inte unnat mig själv att bara vara jag!
Negativitet
Precis när jag går och känner mig som den mest trista och sura och astråkigaste människan på jorden så läser jag att nyblivna mamma Katrin Zytomierska också gör det och har skrivit om det på sin blogg. Jag känner exakt som henne. Det finns ingen annan jag känner som känner så, därför är det ganska svårt att prata om det med någon.
Jag försöker relatera till Katrin och tror nog att vi påminner ganska mycket om varann. Jag var en ultrasocial människa som alltid var med där det hände saker, var påhittig och drivande och hade tusen järn i elden eller olika spännande projekt på gång hela tiden. Kände alla och var jämt ute i smeten.
Vad gör jag nu?
Diskar, städar, tvättar, lagar mat och byter bajsblöjor. Pratar bebisspråk på sin höjd.
Jag har inget socialt utbyte längre och har börjat undvika att träffa människor (kompisar) för det känns som jag ändå inte är tillräckligt intressant. Jag har inget roligt att berätta, jag vet inget nytt, har inget spännande skvaller.
Jag vet bara att pampers gjort en ny, supertorr blöja.
Jag ringer inte längre vänner i långtbortistan (Stockholm) för det känns som vi är miljontals mil ifrån varann och inte har något gemensamt att prata om längre. Jag saknar dom, men kan bara relatera till fart och fest och vågar inte ringa, för jag vet inte vad jag ska säga. Jag är bara tråkig och trist nuförtiden.
Jag har givetvis förändrats som människa och på många sätt till det bättre, men jag har svårt att förlika mig vid att jag inte längre är den hippa coola tjejen som jag vill minnas att jag var.
Jag är bara en småbarnsmorsa i mängden.
Jag är verkligen inte tillfredställd på något sätt längre, jag känner mig som en skugga av mitt forna jag, som går omkring likt ett hembiträde och utför husliga sysslor som en robot.
Jag är skittrött på allt. Verkligen på allt. Jag blir inte förvånad om allt går åt helvete snart. Dels för att jag inte är särskilt lätt att leva med när jag mår skit och dels för att jag inte är nöjd med tillvaron längre. Jag tror inte att det är såhär det ska vara.
Livet suger.
Sid testar - Slita ner gardiner
(Ligist in action)
Hallå kompisar!
Länge sen jag testade något nu. Eller testar saker gör jag ju hela tiden. Jag testar mina gränser, jag testar mina föräldrar jag testar det mesta jag kan. Nu tänkte jag berätta för er om min senaste upptäckt, att slita ner gardiner och gardinstång.
Mamma skriker nej, nej, nej och pekar med sitt finger.
Jag får ju inte göra nånting.
Jag får inte dra hunden i svansen, jag får inte plaska i hundens vattenskål, jag får inte pilla på DVD och ljudanläggning, jag får inte riva ner pappas whiskeyflaskor, jag får inte stoppa kontakter i munnen, jag får inte riva ner allt på fönsterbrädorna, jag får inte slicka på kopparplåten runt kakelungen, jag får inte dricka schampo, jag får inte tvätta händerna i toalettstolen, jag får inte äta upp pappas snusdosa, jag får inte kasta mig nerför sängen med huvudet före.
Suck.
Och nu det senaste påfundet, jag får INTE slita ner gardinerna och stången dom hänger på.
Men jag gjorde det ändå, så väggen gick lite sönder, nu har pappa fått skruva fast själva fästet i fönsterkarmen istället.
Och dom kallar mig ligist. Jag kallar det dåligt hantverk!
Så nu fattar jag inte vad jag kommit hit för, vad är det jag ska göra här på jorden. Eller snarare får göra!
The new black.
Ja, så var det ju det här med barnarbete. Det är det nya svarta!
Havregrynsgröt for babies
Idag har jag kokat vanlig havregrynsgröt till Sid enligt recept från Mosboken och han älskade det! Varför har jag inte gjort det innan?
Det är ju betydligt billigare än den köpta barngröten.
Havregrynsgröt for babies
Mixa 1 dl havregryn så det blir ett slätt pulver
koka ihop med 1½-2 dl vatten.
koka ca 5 min och rör om då och då.
Strö över kanel och rivet äpple (eller fruktpure) och liten skvätt mjölk.
(Jag som hatat havregrynsgröt kan till och med äta det och njuta när jag mixat havregrynen)
9 månader
Jag är tveksam, särskilt med Charlie Chaplin-fötter, jag tror det är svårt att få balans då.
She works hard for the money!
Vi har skaffat städhjälp. Och kom inte och säg att det är nåt fel med barnarbete!!!
Bobby car - deluxe!
I lördags var vi på stan en runda och medan jag letade presenter till mina svägerskor så köpte pappi-Roy en bil till Sid. En Bobby Car - deluxe.
Han ska alltid vara värst den där pappan. Stajla med svindyra leksaker. Men lilleman blev gladare än gladast och pruttar omkring på sin svarta batmobil här hemma.
Sids mode - Bomsickabom
Dagens outfit
Gubbkeps - H&M
Tröja - eBBe
Jeans - H&M
Hängslen - ?
strumpor - snabbköpet
Däck-Roy?
Sid har en fascination för hjul och däck av alla dess slag. Han kanske är Däck-Roys son!
Nobody put´s baby in a corner!
Sids Mode - Hej du speleman!
Dagens outfit
Pyjamas - H&M (Observera att det står "Who needs sleep" på armen!)
Blockflöjt - Från farmor
Snusk-radar
De gånger de inte kommit spontant utan vi typ planerat, att när Sid väl somnar, då ska vi minsann ha lite mysigt. Dom gångerna hinner vi knappt titta på varann förrän ungen börjar gallskrika, och som han skriker. Han vägrar typ sluta och när man fått honom att sluta så dog nästan den där känslan av lust litegrann.
Vad fan är det med honom, vill han inte ha en syster eller?
Så här har vi det!
Sid har varit sjuk i över 2 veckor nu, han har inte sovit alls, han har sovit lite och nu sover han rätt okej. Förutom att han vaknar mitt i natten och är vaken ungefär i 2 timmar. Han bökar och stökar och kan inte somna om.
Till råga på allt så har jag en sambo som håller på att arbeta ihjäl sig. Han är så trött, så trött av allt jobbande att han knappt orkar prata när han kommer hem från övertidskvällar och helger på jobbet.
Det känns som jag går på knäna med knappt ingen sömn, allt hushållsarbete och att roa en krävande upptäckare på 8 månader.
Jag har tappat humöret, jag känner mig ledsen och trött. Jag läser fakta om LCHF och inga kolhydrater kan även göra en trött och ledsen.
Så nu bantar jag inte på det viset längre. Nu äter jag nyttigt och rör på mig och får väl vänta till Beach 2011 innan jag blir smal.
Det är alldeles för krävande just nu.
Och minsta lilla motgång nu kommer knocka mig totalt.
Jag ligger lite lågt här nu, hoppas att ni förstår.
Har inte glömt....
Sid är den sötaste av dom alla!
Vår Sid, kan vara den sötaste lilla killen i hela vida världen. Jag vet att alla mammor säger så om sina barn, men mitt barn är faktiskt lite lite sötare. Eller hur Elin?
Detta är till dig!
Observera att 2 av hans gaddar syns på den översta bilden och hur sött är inte det?
Morgonpromenad med Sofie & Enya
Djurparken blev inställd idag, ville inte härja iväg med en sjuk Sid och Eddie har också åkt på den otäcka öroninflammationen. Krya på dig Ed! Ringde Sofie och kollade om dom skulle med på morgonpromenaden, Sofie som satt och åt frukost var snabb och klar 10 minuter senare. På Stensö Camping har dom en rolig lekpark, där fick barnen gunga en stund innan vi gick vidare!
Sprutan
Försöker avdramatisera hela grejen med sprutan och penicillinet. Han får leka med den och sutta på den och vips så sprutar elaka mamman in skitäcklig sörja i munnen. Jag mår förmodligen sämre över det än vad Sid gör. Fan jag har blivit den blödigaste jag känner. Typ sen jag fick Sid. Allt är hans fel!
Öroninflammation
Han har öroninflammation i båda öronen. Min stackars lilla kille. Det är klart han bökar om nätterna, det är klart han inte är så sugen på att äta, har ni haft öroninflammation? Det gör ju skitont.
Nu har jag bäddat ner min lilla kille efter en dos av 5 ml kåvepenin. Jag led förmodligen mer än honom. Kåvepenin måste vara djävulens påfund. Har själv traumatiska minnen från barndomen av den där äckliga sörjan. Men tjejen på apoteket tipsade om att ge lite glass innan, så munnen blir kall, då känner man inte smaken lika väl och så glass efter så han får nåt gott, eftersom smaken är vedervärdig!
Förmodligen kommer han hata glass i resten av sitt liv efter detta, men det är det värt. Just nu bryr jag mig inte om att glass innehåller massa socker och att jag inte är så förtjust i att ge mitt barn socker. Just nu kan han få allt socker i världen, bara han blir frisk!
Angående BVC, så tyckte dom jag skulle avvakta 1 vecka och trycka i ungen alvedon, jag ger gärna min son alvedon, men jag vill gärna veta anledningen till varför jag gör det. I fortsättningen så litar jag på min egen instinkt direkt och ger fan i att ringa BVC.
BVC behöver bara kalla oss när han ska få vaccinationssprutan, i övrigt har jag inget som helst förtroende för dom!
Jag har fruktansvärt dåligt samvete för att jag ens väntade såhär länge innan jag ringde vår husläkare.
Stackars lilla Sid!
Sid Håkansson aka Charlie Chaplin
Är det nåt fel på hans fötter?
På BVC sa dom att det ändrar sig när han börjar gå, men nu går han ju, med lite hjälp och fötterna ser fortfarande ut som på Charlie Chaplin.
Och BVC är ju dumma i huvudet, det vet jag ju nu!
Sid sympatibantar
För snart 2 veckor sen blev Sid förkyld, han åt ganska dåligt när han var som mest sjuk, då funkade egentligen bara vällingen, sen blev han bättre. Han är fortfarande snorig och har hosta och så har han uppenbarligen börjat banta. Han vill inte ha välling, han vill inte ha gröt, han villl inte äta någonting i stort sett.
5 kvällar i rad har vi nattat honom utan välling. Vi försöker, men han gråter och slänger iväg sin flaska. Har provat med pipmugg och att inte ge vällingen i sängen, men utan resultat.
Han sover hela natten, trots att han ätit en yoghurt och en macka med leverpastej på hela dagen!!!
Alltså om barnen är sjuka brukar dom väl knappast rata vällingen??
Till saken hör den, att Sid är en kille som älskar mat, välling och gröt vanligtvis!
Ringde BVC (nu var det sista gången!) fick svaret att ge honom alvedon innan måltider, för OM han har ont, så hjälper det tillfälligt och han kan äta.
Om han har ont?
Ont var?
Bör man inte ta reda på om och var han har ont istället för att bara ge alvedon innan måltid?
Det låter för mig helt puckat.
Jag sliter snart av mig håret, är det någon som har en idé vad som händer med min bebis?
I morgon ringer jag vårdcentralen, så får dom kolla öron, näsa och hals på lilleman!
Skön stil! När det begav sig och välling fortfarande dög åt vår son!
Sedärja, ni kan ju!
Här kommer lite feedback till Er mina kära vänner!
Lotta:
Nja, Sid sover helst inte alls i vagnen. Går vi långpromenader så gör han det, men inte när jag är på stan, tyvärr. Helst vill jag att Sid sover ”hemma” när han sover, så får jag lite tid för mig själv. Hade han sovit i vagnen så jag hade kunnat fika och shoppa på stan, hade det också gått bra!Annars brukar en filt över vagnen hjälpa lite, då finns det inte så mycket att titta på och lättare att sova.
Vi har en babytravel med tre hjul. Den är toppen i terräng, men lite klumpig på shoppingturer, så därför köpte vi även en cityvagn i samma märke (tror jag) som är som en sulky med helt fällbar rygg. Den är smidigare på shoppingturen och väger typ ingenting när man ska packa den in och ut i bilen.
Anna:
Jättenyfiken!!! Berätta gärna vem du är!
En morsa:
Sid fick sin första tand, höger nere när han var 7 månader och 1 vecka. Det var mycket gnäll, sömnlösa nätter och lite feber. Vänster nere, kom när han var 8 månader utan att vi märkte det och nu har höger uppe precis tittat fram. Eller ja, man kan precis känna en vass kant och nu är han 8 ½ månad. Så 3 tänder.
Jag tar ut 4 dagar per vecka. Har laborerat lite och testat mig fram. Fick ju börja plocka ut dagar från att jag var i v.36 eftersom man inte fick vara sjukskriven för mina symptom längre än så, och så kom Sid väldigt mycket försent så 6 veckor a´7 dagar ”slösade” jag innan han ens fanns! Osmart.
Jag vill ha ett syskon till Sid. Om någon annan kan vara gravid, så kan jag föda! Näe, allvarligt, jag vill, men inte just nu och väntar vi några år kanske vi blir för bekväma. Vi får se.
Räkan:
Ja, skärp dig!
Linnea:
Tack för fina ord!
Janet:
Det blir bättre och så blir det sämre igen och så blir det förhoppningsvis bättre igen. Har en liten svacka just nu, då jag inte får en lugn stund med en vild liten kille som ska utforska allt! Men som sagt, sen när man tittar på han när han sover alldeles fridfullt så vill man nästan väcka honom och pussa på honom! Han är det bästa som finns, även i jobbiga stunder.
Annie:
Du kan va bäst!
Häxan:
Tanken har slagit mig, att skriva en bok alltså. Får dock vänta tills Sid flyttat hemifrån eller nåt, nu finns det ingen tid. Jag måste ju ha min skönhetssömn och den kan inte vänta tills jag är 100 år, då gör den ju ingen nytta!
Mia:
En brevvän från förr?? Spännande, nu blev jag nyfiken igen!
Johanna med naglarna:
Okej, jag skäller väl lite då och då istället!
Elin:
Mer bilder på Sid ska det bli! Och jag bantar fortfarande! Några veckor till, sen får Sid hjälpa mig med det sista!
Elvisa:
Vi hade Rocco som alternativ, eller ja, han hette faktiskt det i 2 dagar. Det känns helt befängt nu. Han är ju ingen Rocco. Vi visste ju att det skulle bli en pojk, eftersom vi kollade könet på ultraljudet, så vi diskuterade aldrig något flicknamn. Innan dess hade jag bestämt Nova om det blev en tjej. Det är dock inte aktuellt längre. Dom tjejnamnen jag har, behåller jag för mig själv, man kan ju alltid hoppas att man får en flicka nästa gång. En av varje skulle ju vara ultimat!
Näe, jag skulle faktiskt aldrig sätta på Sid en tröja med Bamse. Vet inte varför men jag gillar inte kläder med ”barnsliga” tryck. Tycker inte riktigt det passar Sids stil, eller min stil kanske man ska säga.
Ja, vi satt upp oss i dagiskö. Vi har valt dagis som ligger på Malmen där vi bor. Kungsfågeln 1 & 2, samt Svalan. Hoppas att syssling Enya och Sid får gå på samma dagis.
Mammatajkon:
Dom glömde bort att undersöka mig efter förlossningen och jag glömde påminna mitt i all tumult. Sen kunde jag inte hitta knölen bland allt späck och nu vet jag inte vart jag ska leta. Jag låtsas som det aldrig hänt, den kanske finns därinne i magen, vad vet jag?
Cissi:
Ja, du vet, löst hot… hahaha. Krya på dig!
Michelle Bergh:
Ja, det får du faktiskt!
En ung tjej:
Kul att du gillar oss!
Lina:
Vi spände hjälmen så hårt så den ena dubbelhakan nästan fastnade i spännet. Så hur han tog av sig hjälmen är för mig en gåta. Jag och cykelhjälmar går dock inte ihop. Cykelhjälm är inte så fashion!
Nu ni....
Är den inte lika rolig längre när jag inte är gravid och gnäller? Är det för mycket bilder och för lite text, snälla säg nåt, så ska jag tillfredställa er.
Eller fråga nåt!
Finns det inget ni vill veta? Fråga precis vad ni vill och jag ska svara ärligt och rakt (för det är jag bra på!)
Va anonyma, men fråga en liten fråga. Det måste hända något annars finns det ingen anledning för mig att fortsätta dela med mig av vårt liv till folk som ändå inte bryr sig! Jag försöker blogga på den lilla, lilla lediga tid jag har för att ge ER något. Så ge mig något tillbaka!!!
Nu är sommaren officiellt över.
Nu vill jag ha höst. Tjocka koftor. Stora jackor. Mössa och vantar. Snälla solen, sluta skina nu!
Har haft en fantastisk sommar och ser fram emot nästa, men nu vill jag andas in kall, fräsch luft, jag vill tända ljus om kvällarna och till och med höra regnet smattra ibland. Och tänk, jag som hatade hösten förr.
Hejdå fantastiska sommar!
Jag fick svar!!
Hej Sofi.
Tack för meddelandet.
Vi beklagar den otrevliga händelsen.
Vad som har hänt med den HiPP barnmatsprodukten som Du har köpt är svårt att säga men det kan vara att burken har utsatts för ovarsam hantering eller kraftig skakning under transporten och vakuumet har släppt. Om vakuumet släpper kan syre ta sig in i produkten och förstöra innehållet.
För att kontrollera att vakuumet finns kvar kan man känna på burkens mitt (redan i butiken) vilken i så fall skall vara hård.
Skickar några ersättningskuponger som berättigar till gratis HIPP barnmat.
Med vänliga hälsningar
HiPP Konsumentkontakt
Leos Lekland
I söndags morse fick vi ett sms där det undrades om vi ville följa med till Leos Lekland. Eftersom vi fortfarande inte besökt Leos tyckte jag att det var på tiden idag, då pappan i familjen ändå jobbade. Så vi hade en fantastisk rolig dag med Alva och hennes familj!
Och Leos kommer vi besöka många fler gånger.
Tack farmor och farfar!
I lördags kom farmor och farfar till oss. Först åkte jag och svärmor till IKEAs loppis och fyndade massa barnleksaker. Sen passade dom på att leka med Sid och vi fick en stund för oss själva. Vi strosade på stan och tog en sopplunch på Nilssons och på kvällen bjöd dom oss på middag på Table 20. Jag syndade och åt några klyftpotatisar och en efterrätt. Men nu kör vi vidare som vanligt igen!
(Sid, med sitt nya loppisfyndade kök!)
Kusinvitamin
Premiärturen med nya barnsadeln
Fyndade en fin barnsadel på Blocket och Coop hade bra pris på cykelhjälmar för barn.
Premiärturen togs igår kväll och Sid verkade lite förbluffad över det nya sättet att ta sig fram på.
Idag kastade han av sig hjälmen i farten då vi cyklade till maxi. Jag vet verkligen inte hur han lyckas, men han verkar inte riktigt gilla att ha hjälm på sig. Cykelturen är dock fortfarande mycket uppskattad.
(Gudmor har en sån där iphone och ni ser ju själva vilka bra bilder det blir med dom!!!)
Tar vara på sista fina sommardagarna
Barnen fick varsitt äpple att gnaga på och Sofie och jag köpte sallad på Kallskänken.
Nu har jag dock kommit på att jag varken behöver dieter eller nåt annat. Sid är inte still i 5 sekunder, jag hinner alltså inte äta och jag får springa efter honom (Han kryper jävligt fort!!!) Så nu kanske jag kan sluta banta och bara låta det hända, det där som alla mammor säger : Lugn, du kommer bli smal, vänta tills han börjar gå...
Åh så mysigt.
Nu har jag mailat Hipp och klagat.
Det "klickade" precis som vanligt när jag öppnade burken, då ska det fan inte ha smugit sig in mögel!
