Det var ingen fis!!!!
Igår var en sån kväll när jag inte kunde somna i sängen. (Inte så konstigt när jag hade sovit 5 timmar på dagen) så jag tog min kudde och var på väg från sovrummet till Tv:n, då Roy frågar mig om nåt och jag blir ståendes kvar i sovrummet i mörkret.
Pruuuuuuutt!
-Vad var det? en fis? Undrar Roy.
-Nä, men det kom från röven, fast jag tog inte i, svarar jag.
-Hahahaha älskling du är så störd, du ska vara glad att jag inte har en blogg. Godnatt nu knäppis.
Så jag tänkte, jag bjuder på den. Det var ingen fis. Det var vanlig luft som smugit sig upp i röven!!!
Pruuuuuuutt!
-Vad var det? en fis? Undrar Roy.
-Nä, men det kom från röven, fast jag tog inte i, svarar jag.
-Hahahaha älskling du är så störd, du ska vara glad att jag inte har en blogg. Godnatt nu knäppis.
Så jag tänkte, jag bjuder på den. Det var ingen fis. Det var vanlig luft som smugit sig upp i röven!!!
Mongis?!
Katrin och Bingo ska ju ha barn, och jag brukar läsa hennes blogg. För ett par dagar sen skrev hon nåt om att hon inte tänkte göra några tester för att kolla om eventuella defekter på barnet. Hon trodde på ödet och om det var menat att dom skulle ha en mongis så var det.
Ja, typ så skrev hon. Hon förklarade även att både hon och Bingo var lite mongo så oavsett så skulle dom ju få ett mongisbarn.
När jag läste detta så log jag lite, både inombords och utanpå. Det har ju varit en stor skräck hos mig. Jag vill verkligen inte vara elak men jag är för egoistisk för att kunna ta hand om ett barn med ett handikapp eller defekt.
Men nu när jag tänker efter så är ju både Roy och jag ganska störda, så hur eller hur så kommer vi nog få ett stört barn och då kanske jag inte ska lägga så mycket energi på att oroa mig om det blir ett mongobarn eller inte.
och han i ICA-reklamen är ju ganska söt. Han, praktikanten.
Så bebis, vem du än är är du välkommen ut. Nu!
Ja, typ så skrev hon. Hon förklarade även att både hon och Bingo var lite mongo så oavsett så skulle dom ju få ett mongisbarn.
När jag läste detta så log jag lite, både inombords och utanpå. Det har ju varit en stor skräck hos mig. Jag vill verkligen inte vara elak men jag är för egoistisk för att kunna ta hand om ett barn med ett handikapp eller defekt.
Men nu när jag tänker efter så är ju både Roy och jag ganska störda, så hur eller hur så kommer vi nog få ett stört barn och då kanske jag inte ska lägga så mycket energi på att oroa mig om det blir ett mongobarn eller inte.
och han i ICA-reklamen är ju ganska söt. Han, praktikanten.
Så bebis, vem du än är är du välkommen ut. Nu!
Jag var visst inte frisk.
I två dagar har jag struntat att ta min medicin mot magkatarr/magsåret, för jag har känt mig lite bättre ett tag och faktiskt kunnat äta utan problem. Jag är en sån människa som hatar att äta mediciner när jag inte har några symptom. Så jag tänkte att kanske, kanske är jag frisk.
Eller nä.
Så fort pillerna var borta som kom allt tillbaka som ett brev på posten. magont, halsbränna, sura uppstötningar, kramper, gaser...
Så idag fick det bli ett extra piller istället.
Eller nä.
Så fort pillerna var borta som kom allt tillbaka som ett brev på posten. magont, halsbränna, sura uppstötningar, kramper, gaser...
Så idag fick det bli ett extra piller istället.
Flyg lilla sparvöga.
Jag har fått tillbaka min sparvkropp, har smala ben och höga klackar på fötterna. Brösten väller inte över tröjan. Jag är tappar nåt på golvet som jag böjer mig ner graciöst för att ta upp...
Och så vaknar jag av att jag är kissnödig för tredje gången i natt.
Faaaaan, det var bara en dröm, magen är kvar, bebis trasslar in foten i revbenet (det känns så iallafall) och jag måste stapla ut till toaletten i mörkret.
Knasigt att man drömmer om att plocka upp något man tappat och att man gör det utan att få spykänslor för att det är en stor mage i vägen.
Och så vaknar jag av att jag är kissnödig för tredje gången i natt.
Faaaaan, det var bara en dröm, magen är kvar, bebis trasslar in foten i revbenet (det känns så iallafall) och jag måste stapla ut till toaletten i mörkret.
Knasigt att man drömmer om att plocka upp något man tappat och att man gör det utan att få spykänslor för att det är en stor mage i vägen.
Jag och min pappi.
I söndags firade vi 1 år tillsammans. Jag och Pappi-Roy. Han överraskade mig med en parfym jag nämt att jag varit och luktat på, Go Girl av Carolina Gynning. (Den luktar smaskens, en fia-doft)
Roy är verkligen det bästa jag vet. Jag blir fortfarande alldeles pirrig när jag ser honom eller när jag känner hans doft. Han längtar så mycket efter vår lilla bebis nu.
Och förutom bebis längtar jag efter:
Att sova på magen!!!
Smalben i högklackat!
Ett glas vin.
Avancerade sexställningar.
Ja, det var väl allt för tillfället.
Björnen sover?
John Blund har kidnappat mig. Jag har fått narkolepsi. kan helt plötsligt sova hur mycket som helst, var som helst. Tidigare har jag sprungit mellan sängen och tv:n för att trötta ut mig själv eftersom jag inte kunnat somna i sängen. Nu somnar jag helt ovaggad och sover stenhårt.
Jag får väl helt enkelt lyssna på kroppen, att den vill gå i idé såhär precis innan bebis ska komma låter dock lite märkligt i mina öron. under perioden då jag vaknade vid 06.00 varje morgon trodde jag kroppen förberedde sig på att bli en mammi, men nu vet jag inte, isåfall har jag en björnunge som tänker sova sig igenom vintern om detta är en slags förberedelse.
I och för sig har jag flängt en del på sistone, vi var i Köpenhamn och firade svärmor, var i Kosta igår. Så nu ska jag nog inte göra något avancerat innan det är dags, förutom att jag har ställt till med en jättemiddag på lördag med mina kära vänner!
Baka, baka Kaka
Jag räknar inte med att bebis ska komma tidigare och det är inget jag tänker på. BF är om 39 dagar och så kan det bli, plus ännu ett par veckor, men jag tror ändå det sätter igång innan. Ni behöver inte oroa er att det ska bli så lång väntan om jag tänker så, för det gör jag inte. Jag säger bara att jag har en känsla av att bebis snart är färdigbakad!
Mamma och pappa har iallafall väntat färdigt på dig, lilla skrutt så du kan komma när du vill. Pappa har till och med skruvat ihop din fantastiskt fina säng, som du förmodligen ändå inte kommer ligga i. Mammi och Pappi vill ju ha dig nära och gosa mycket!
Katrin Zytomierska och Bingo väntar barn och säger att dom ska döpa sin son till samma namn som vi har bestämt. Så förmodligen är namnet folkligt om ett par år, men vi var före dom där kändisarna, kom ihåg det.
Vi bestämde det typ samtidigt som vi fick veta att vi skulle ha en bebis. Då valde vi ett flick och ett pojknamn. Sen när jag började jobba på Telenor så visade det sig att en jobbarkompis son heter så, så jag har inte på något sätt härmat henne, det visar sig bara att vi har samma goda smak när det gäller namn och filmer(!)
Nu blev ni nyfikna va???
Mamma och pappa har iallafall väntat färdigt på dig, lilla skrutt så du kan komma när du vill. Pappa har till och med skruvat ihop din fantastiskt fina säng, som du förmodligen ändå inte kommer ligga i. Mammi och Pappi vill ju ha dig nära och gosa mycket!
Katrin Zytomierska och Bingo väntar barn och säger att dom ska döpa sin son till samma namn som vi har bestämt. Så förmodligen är namnet folkligt om ett par år, men vi var före dom där kändisarna, kom ihåg det.
Vi bestämde det typ samtidigt som vi fick veta att vi skulle ha en bebis. Då valde vi ett flick och ett pojknamn. Sen när jag började jobba på Telenor så visade det sig att en jobbarkompis son heter så, så jag har inte på något sätt härmat henne, det visar sig bara att vi har samma goda smak när det gäller namn och filmer(!)
Nu blev ni nyfikna va???
Mellangårdsmassage!
Igår startade jag operation-inte-spricka!
Det var dags att börja smörja med Weledas förberedelseolja i mellangården.
Roy har ju tjatat och fick därför äran att massera mellangården i 10 minuter.
Det var långa 10 minuter och älsklingen fick kramp i fingret.
Då är det bara 40 gånger a´10 minuter kvar!
Det var dags att börja smörja med Weledas förberedelseolja i mellangården.
Roy har ju tjatat och fick därför äran att massera mellangården i 10 minuter.
Det var långa 10 minuter och älsklingen fick kramp i fingret.
Då är det bara 40 gånger a´10 minuter kvar!
Vattenmelon!
Det är skönt med lugnande kommentarer om snippklipp och stora barn osv. Tack för det!
Läste klart Föda barn boken på tåget och nu har jag konstaterat att sådan litteratur bara gör mig mer orolig än lugn. Jag tror jag redan innan visste det nödvändigaste, det jag behövde veta.
I boken stod det att snippklipp gjorde mer ont efteråt än att spricka och att man brukade bli sneklippt och det var inte snyggt, att det tog längre tid att läka. Allt jag hade behövt göra var ju att fråga Er mammor som läser min blogg, ni har ju svaren och kan både lugna och uppröra. jag lyssnar hellre på Er och som sagt, spricker jag så gör jag eller blir jag klippt så kanske jag inte ens märker det.
Jag har fortfarande en känsla av att jag inte kommer gå hela tiden med min bebis i magen. (Jaana, kan du se nåt om det?) Det är mycket förvärkar, sammandragningar och jag har bara en sån känsla, att den nog kommer snart.
I vilket fall så är det idag bara 41 dagar kvar till beräknad förlossning.
Nu börjar mina fötter se ut som fan. Svullna och vattniga. Jag är nog ganska lång ifrån Sara och Akiz när det gäller svullna fötter. Men fotknölen har försvunnit och benet är lika tjock hela vägen ner till foten. Det är snyggt som tusan att inte ha något smalben längre!!!! Jag får trösta mig med att Carro brukar säga att jag har så satans snygga ben. Eller så får Carro trösta sig med att komma hit och kika på dom nu!
Fingrarna ser ut som små korvstumpar och förlovningsringen har varit av ett bra tag, och då var den ändå stor när vi förlovade oss.
Tycker även att mitt ansikte börjar se skvalpigt och vattenfyllt ut, ser lite tjockisrund ut även där, och då är det ändå svårt att avgöra när man ser sitt nylle i spegeln varje dag!
Men jag tror jag blir snygg snart igen, läste att viktnergången var ganska ärftlig och genetisk.Nu har jag visserligen inte ens gått upp lika mycket som min mamma, men hon kunde hoppa i sina vanliga jeans när hon åkte hem från BB, så det är min förhoppning, även om Mia försöker intala mig att jag aldrig någonsin mer kommer kunna ha storlek 25 i jeans för bäckenet blir bredare.
(Mia jag hatar dig!)
Läste klart Föda barn boken på tåget och nu har jag konstaterat att sådan litteratur bara gör mig mer orolig än lugn. Jag tror jag redan innan visste det nödvändigaste, det jag behövde veta.
I boken stod det att snippklipp gjorde mer ont efteråt än att spricka och att man brukade bli sneklippt och det var inte snyggt, att det tog längre tid att läka. Allt jag hade behövt göra var ju att fråga Er mammor som läser min blogg, ni har ju svaren och kan både lugna och uppröra. jag lyssnar hellre på Er och som sagt, spricker jag så gör jag eller blir jag klippt så kanske jag inte ens märker det.
Jag har fortfarande en känsla av att jag inte kommer gå hela tiden med min bebis i magen. (Jaana, kan du se nåt om det?) Det är mycket förvärkar, sammandragningar och jag har bara en sån känsla, att den nog kommer snart.
I vilket fall så är det idag bara 41 dagar kvar till beräknad förlossning.
Nu börjar mina fötter se ut som fan. Svullna och vattniga. Jag är nog ganska lång ifrån Sara och Akiz när det gäller svullna fötter. Men fotknölen har försvunnit och benet är lika tjock hela vägen ner till foten. Det är snyggt som tusan att inte ha något smalben längre!!!! Jag får trösta mig med att Carro brukar säga att jag har så satans snygga ben. Eller så får Carro trösta sig med att komma hit och kika på dom nu!
Fingrarna ser ut som små korvstumpar och förlovningsringen har varit av ett bra tag, och då var den ändå stor när vi förlovade oss.
Tycker även att mitt ansikte börjar se skvalpigt och vattenfyllt ut, ser lite tjockisrund ut även där, och då är det ändå svårt att avgöra när man ser sitt nylle i spegeln varje dag!
Men jag tror jag blir snygg snart igen, läste att viktnergången var ganska ärftlig och genetisk.Nu har jag visserligen inte ens gått upp lika mycket som min mamma, men hon kunde hoppa i sina vanliga jeans när hon åkte hem från BB, så det är min förhoppning, även om Mia försöker intala mig att jag aldrig någonsin mer kommer kunna ha storlek 25 i jeans för bäckenet blir bredare.
(Mia jag hatar dig!)
Vad är det med McDonalds nudå?
Nu tänker jag gnälla på en sak som inte har med min graviditet att göra.
Nämligen McDonalds.
Jag hämtade lunch där idag, får passa på när Roy jobbar, för han hatar McDonalds.
När man kör i McDriven och kommer till luckan där maten ska lämnas ut så får man först ett kvitto, sen servetter, sen ett sugrör, och så en påse med mat och slutligen en läsk.
Vänta lite, sa Majbritt, jag har inte åtta armar. (Majbritt är en finsk tant som tyvärr inte lever längre, men hon sa tydligen alltid så!)
Förslagsvis så stoppar man allt skit i påsen och sträcker fram en läsk och en påse, tack och hej.
Så gjorde man på min tid. (Ja, jag har jobbat på McD, men det var hundra år sen.)
Men nu har tydligen nån snubbe på McDonalds kommit på att det är effektivare om man inte stoppar allt i påsen, hur det nu kan vara det. Nästa gång, ska jag säga;
Kan du stoppa ner allt utom läsken i påsen äru gullig, jag har liksom bara två armar!
Nämligen McDonalds.
Jag hämtade lunch där idag, får passa på när Roy jobbar, för han hatar McDonalds.
När man kör i McDriven och kommer till luckan där maten ska lämnas ut så får man först ett kvitto, sen servetter, sen ett sugrör, och så en påse med mat och slutligen en läsk.
Vänta lite, sa Majbritt, jag har inte åtta armar. (Majbritt är en finsk tant som tyvärr inte lever längre, men hon sa tydligen alltid så!)
Förslagsvis så stoppar man allt skit i påsen och sträcker fram en läsk och en påse, tack och hej.
Så gjorde man på min tid. (Ja, jag har jobbat på McD, men det var hundra år sen.)
Men nu har tydligen nån snubbe på McDonalds kommit på att det är effektivare om man inte stoppar allt i påsen, hur det nu kan vara det. Nästa gång, ska jag säga;
Kan du stoppa ner allt utom läsken i påsen äru gullig, jag har liksom bara två armar!
Snippklipp?
Vänta lite här nu....
Någon skrev en kommentar om att hennes mussla blev klippt vid förslssningen!
Vadå klippt?
Med en sax?
Ska det vara skönare än att det spricker upp ritsch ratsch liksom?
Är det försent att ångra sig???
Någon skrev en kommentar om att hennes mussla blev klippt vid förslssningen!
Vadå klippt?
Med en sax?
Ska det vara skönare än att det spricker upp ritsch ratsch liksom?
Är det försent att ångra sig???
Godnattsaga?
Igår kväll innan jag skulle somna rotade jag fram boken jag fick av Dragge när vi hade tjejträff senast, Att föda heter den och är skriven av en barnmorska. Den har blivit totalt bortglömd i en låda, men nu kände jag att det ändå börjar närma sig och jag kanske skulle ta mig en titt. (Tack Dragge!) Men jag vet inte om det var någon bra idé som kvällslektyr.
För mitt i natten vaknade jag av "en värk", det gjorde så jävla ont och det enda jag tänkte var att det inte var dags ännu. Min barnmorska vet att jag gärna välkomnar barnet nyss, men bad mig att helst vänta tills v 37 om jag ska bli en sån som föder tidigare. Så det var absolut inte dags. Faaaan!
Sen vaknar jag på riktigt av att jag säger, va fan vad det där?
Så jag antar att "värken" var en dröm, eller? Kände mig måttligt förvirrad och hade svårt att somna om. Kände efter lite extra om det gjorde ont men allt kändes precis som vanligt, tills i morse då jag vaknade av näsblod!
Jag bara älskar att vara gravid!!!
För mitt i natten vaknade jag av "en värk", det gjorde så jävla ont och det enda jag tänkte var att det inte var dags ännu. Min barnmorska vet att jag gärna välkomnar barnet nyss, men bad mig att helst vänta tills v 37 om jag ska bli en sån som föder tidigare. Så det var absolut inte dags. Faaaan!
Sen vaknar jag på riktigt av att jag säger, va fan vad det där?
Så jag antar att "värken" var en dröm, eller? Kände mig måttligt förvirrad och hade svårt att somna om. Kände efter lite extra om det gjorde ont men allt kändes precis som vanligt, tills i morse då jag vaknade av näsblod!
Jag bara älskar att vara gravid!!!
Jag är inte rädd för att föda, bara för att spricka ända till skitan.
Min barnmorska undrade om vi skulle prata lite om förlossningen, om jag hade läst boken som hon skickat med mig hem sist.
(Boken, hmm... vilken bok? Jag får ett gäng papper och broschyrer varje gång jag är där och det mesta slänger jag när jag städar.. oups, tänker jag)
-Ska jag vara ärlig så har jag inte läst nåt, jag är inte så intresserad av det där. Det finns där men jag kan inte göra så mycket åt det, ut ska den ju, vad mer behöver jag veta?
Då tror min barnmorska att jag har förlossningsskräck och vill boka in mig på möte med amandagruppen på förlossningen. Tydligen några barnmorskor man kan få råd och stöd av.
-Näää, alltså jag är inte rädd att föda, bara rädd att spricka, att inte musslan ska bli sig lik, det är nog min enda skräck just nu kan man säga.
Hon vill ändå att jag ska vara medveten om hur en förlossning går till, vilka olika skeden och vilka olika smärtlindringar det finns, så jag förstår vad dom menar om dom erbjuder mig lustgas tillexempel.
-Alltså sånt vet jag ju lite om, och dessutom finns det väl så olika typer av förslossningar och jag kan nog tänka mig vilka droger som helst om det nu gör så ont, men jag har nog tänkt att klara mig utan nåt starkare än lustgas.
Jag får en ny bok om blir ombedd att läsa den till nästa gång så vi kan diskutera lite kring den.
Nu är det så att jag hade lite ärenden på stan efter besöket och nu slarvat bort den där jävla boken. Vad är det egentligen dom vill att jag ska veta??
(Boken, hmm... vilken bok? Jag får ett gäng papper och broschyrer varje gång jag är där och det mesta slänger jag när jag städar.. oups, tänker jag)
-Ska jag vara ärlig så har jag inte läst nåt, jag är inte så intresserad av det där. Det finns där men jag kan inte göra så mycket åt det, ut ska den ju, vad mer behöver jag veta?
Då tror min barnmorska att jag har förlossningsskräck och vill boka in mig på möte med amandagruppen på förlossningen. Tydligen några barnmorskor man kan få råd och stöd av.
-Näää, alltså jag är inte rädd att föda, bara rädd att spricka, att inte musslan ska bli sig lik, det är nog min enda skräck just nu kan man säga.
Hon vill ändå att jag ska vara medveten om hur en förlossning går till, vilka olika skeden och vilka olika smärtlindringar det finns, så jag förstår vad dom menar om dom erbjuder mig lustgas tillexempel.
-Alltså sånt vet jag ju lite om, och dessutom finns det väl så olika typer av förslossningar och jag kan nog tänka mig vilka droger som helst om det nu gör så ont, men jag har nog tänkt att klara mig utan nåt starkare än lustgas.
Jag får en ny bok om blir ombedd att läsa den till nästa gång så vi kan diskutera lite kring den.
Nu är det så att jag hade lite ärenden på stan efter besöket och nu slarvat bort den där jävla boken. Vad är det egentligen dom vill att jag ska veta??
Tänker inte vaccinera mig!
Jag har bestämt mig, jag tänker INTE vaccinera mig mot svininfluensan, inte medan jag är gravid iallafall. Jag tänker inte vara nån försökskanin och om 10 år upptäcker dom att det har blivit något fel med alla dessa barnen som låg i magen när mamma blev vaccinerad. Jag tänker inte ta den risken med att vara den första som gör det. Så ringer Mia mig idag och frågar hur jag ska göra. Mia ska ha bebis i början av mars.
-Hej gumman, undrar hur du ska göra, ska du vaccinera dig?
-Absolut inte, bla bla. bla. kanske blir nåt fel på barnet, bla. bla. bla (Jag pratar på oavbrutet om alla nackdelar!)
-Fia, tyyyst! Jag har precis vaccinerat mig, nu känns det inte alls särskilt bra.
-Oj, jamen alla får ju göra som dom vill, det är bara det att jag inte vill riskera nåt.
-Kan man får det ur sin kropp på nåt sätt tror du?
-Hahaha, näe det är nog försent gumman.
-Fan. Okej, men du vi hörs. Puss.
-Hej gumman, undrar hur du ska göra, ska du vaccinera dig?
-Absolut inte, bla bla. bla. kanske blir nåt fel på barnet, bla. bla. bla (Jag pratar på oavbrutet om alla nackdelar!)
-Fia, tyyyst! Jag har precis vaccinerat mig, nu känns det inte alls särskilt bra.
-Oj, jamen alla får ju göra som dom vill, det är bara det att jag inte vill riskera nåt.
-Kan man får det ur sin kropp på nåt sätt tror du?
-Hahaha, näe det är nog försent gumman.
-Fan. Okej, men du vi hörs. Puss.
Lattémammor.
Fru Olin skriver om lattémammor på sin blogg. Jag kunde inte sagt det bättre själv.
Jag ser mammaledigheten som ett jobb. Precis som min man går till jobbet och tjänar pengar. Mer än vad jag gör och han kommer därför få försörja vår familj lite mer under mammaledigheten. Alltså sköter jag om barnet och hemmet. (Såklart det jag hinner med) Men jag vill ju inte att min sambo ska börja städa och utföra hälften av alla sysslor i hemmet när han kommer hem från jobbet, då vill jag ha tid ihop med honom, med familjen.
Självklart kanske jag inte kommer bli någon supermamma som hinner med allt och även ska vara utvilad. Behöver jag sova så får jag sova när bebis sover. Men jag är av den gamla skolan. Först sköta om hushållssysslorna, sedan kanske jag hinner med en latté.
Så var det på min mammas tid och det har jag inga som helst intentioner att ändra. Om min kille ska göra alla sysslor när han kommer hem från jobbet så blir han ju aldrig ledig och när ska vi hinna umgås då?
Jag prioriterar egentid, och mystid med min kille och därför kommer jag försöka hinna med de allra viktigaste hushållssysslorna.
Man kanske inte behöver dammsuga varannan dag eller vara pedantisk när det gäller städning, men att handla, tvätta och laga mat ska jag nog kunna fixa, trots lite sömn.
Ska allt i världen vara rättvist så tycker jag lattémammorna ska börja tvätta bilen, byta däck och utföra de sysslor som männen oftast gör utan att gnälla.
Eller se till att börja jobba så papporna får vara hemma och njuta hela dagarna med bebisen.
Sen menar jag inte att det är tufft att ta hand om ett litet barn, jag menar bara att allt här i livet inte kan vara så förbannat rättvist.
Bra sagt Fru Olin. Jag håller med dig!
Jag ser mammaledigheten som ett jobb. Precis som min man går till jobbet och tjänar pengar. Mer än vad jag gör och han kommer därför få försörja vår familj lite mer under mammaledigheten. Alltså sköter jag om barnet och hemmet. (Såklart det jag hinner med) Men jag vill ju inte att min sambo ska börja städa och utföra hälften av alla sysslor i hemmet när han kommer hem från jobbet, då vill jag ha tid ihop med honom, med familjen.
Självklart kanske jag inte kommer bli någon supermamma som hinner med allt och även ska vara utvilad. Behöver jag sova så får jag sova när bebis sover. Men jag är av den gamla skolan. Först sköta om hushållssysslorna, sedan kanske jag hinner med en latté.
Så var det på min mammas tid och det har jag inga som helst intentioner att ändra. Om min kille ska göra alla sysslor när han kommer hem från jobbet så blir han ju aldrig ledig och när ska vi hinna umgås då?
Jag prioriterar egentid, och mystid med min kille och därför kommer jag försöka hinna med de allra viktigaste hushållssysslorna.
Man kanske inte behöver dammsuga varannan dag eller vara pedantisk när det gäller städning, men att handla, tvätta och laga mat ska jag nog kunna fixa, trots lite sömn.
Ska allt i världen vara rättvist så tycker jag lattémammorna ska börja tvätta bilen, byta däck och utföra de sysslor som männen oftast gör utan att gnälla.
Eller se till att börja jobba så papporna får vara hemma och njuta hela dagarna med bebisen.
Sen menar jag inte att det är tufft att ta hand om ett litet barn, jag menar bara att allt här i livet inte kan vara så förbannat rättvist.
Bra sagt Fru Olin. Jag håller med dig!
S.O.S
Jag lägger ner nästan all min energi nu på att hjälpa en vän. Men det går inte hjälpa någon som inte vill ha hjälp. Jag ägnar all min vakna tid åt att tänka på henne, och det tar jättemycket på krafterna men det är sånt man gör för en vän, man kan suga musten ur sig själv helt och hållet om man vet att man gör det för en god sak.
Nu har jag dock kommit på att min vän inte vill ha hjälp.
Min vän inser inte sitt eget bästa och håller på att tappa fotfästet helt.
Vad gör man då? När tårarna rinner för man är så frustrerad över att man bara ska sitta och titta på när någon förstör sitt liv? Förmodligen tycker hon att jag är en ond människa just nu, för det är så det blir, den som vågar säga sanningen är obekväm, särskilt eftersom hon fortfarande inte förstår att det är det som är sanningen. Någon har intalat henne att fantasi är verklighet och att prinsen på den vita hästen står framför ögonen på henne. Vem som helst ser att så är inte fallet. men det spelar ingen roll eftersom hon är destruktiv och hellre blir behandlad illa än lämnad ensam just nu!
Jag kan inte ge upp, men jag orkar snart inte mer.
Var tog hon vägen? Hon som var intelligent och ifrågasatte saker och ting. Den söta vän jag en gång hade som nu tillåter sig själv att bli stampad och spottad på.
47 dagar till stora plupparedagen.
Frågade, eftersom jag var så nyfiken på om jag har en stor eller liten bebis, för alla runt omkring mig verkar få veta. Min barnmorska tycker det är lite dumt att svara på sånt men om hon var tvungen så tippade hon mellan 3-3,5 kg. En normalbebis med andra ord. Blev lite nervös när Annie berättade om hennes vän som fick en 5-kg tung pojke häromdagen. Vet inte om mitt underrede skulle fixa en 5 kgs unge.
Bebis låg med huvudet neråt i ruckbart läge, redan. Det är inte nödvändigt förrän om ca 2 veckor, men bebis får som sagt landa hos oss tidigare än beräknat om bebis vill. Om 3 veckor ungefär blir bra!
Mitt järnvärde hade gått upp! Jippie.
Från att ha legat runt 100-strecket (vilket är väääldigt lågt) så har jag fått ta 3 järntabletter om dagen och nu kommit upp i 126.
Men mitt blodtryck är fortfarande väldigt lågt, positivt när man väntar barn eftersom ett högt blodtryck kan tyda på havandeskapsförgiftning, men å´andra sidan inte särskilt kul när det svartnar för ögonen och man får blodtrycksfall lite då och då. I och för sig har jag alltid haft lågt, har sett stjärnor när jag reser mig hastigt och så, känns ju inte så roligt att hon tipsade mig om att lägga mig ner så fort det blir så, så jag inte svimmar och landar på magen tillexempel. Jag kan ju inte lägga mig ner precis var som helst liksom. Typ på maxi när jag handlar.
"Hej hej, jag är bara lite gravid och la mig ner här för mitt blodtryck är lågt, ingen fara med mig!"
Annars var allt som det skulle och mamman har gått upp 11,5 kg.
Nu är det inte så länge kvar... 47 dagar kvar till stora plupparedagen om bebis är väluppfostrad och inte kommer sent. Det är nämligen bara en myt att fint folk kommer sent.
Bo på herrgård!
Mitt absolut bästa tips ska ni få nu.
Om ni går in på Fyndklubben.se, väljer en 4 nr prenumeration på Amelia så får ni ett halsband och en lyxig hotellövernattning för 2 i Herrgårdsmiljö. För endast 98 kr.
Den närmsta Herrgården ni kan välja i småland är ett i Berga, Högsby som heter Solhöjden och är ett spökslott. (För er som bor på andra ställen i Sverige finns en hel lista på herrgårdar och olika middagspaket)
För att ni sedan ska få ta del av detta erbjudandet så måste ni på plats äta en 3-rätters middag för 295 kr/person.
maten på Solhöjden är fantastisk, miljön är spöklik och det är helt lugnt och tyst. Det finns en relaxavdelning men annars föreslår jag att man tar med en dator med massa filmer, en god bok eller bara idkar en massa sex för förutom att äta, bada och basta finns det typ ingenting att göra där. Men gud så avslappnande och skönt vi hade det när vi var där.
Vad sägs om det? Prenumerationen för 98 kr och sedan hotellövernattning plus mat för endast 295 kr/person.
Om ni går in på Fyndklubben.se, väljer en 4 nr prenumeration på Amelia så får ni ett halsband och en lyxig hotellövernattning för 2 i Herrgårdsmiljö. För endast 98 kr.
Den närmsta Herrgården ni kan välja i småland är ett i Berga, Högsby som heter Solhöjden och är ett spökslott. (För er som bor på andra ställen i Sverige finns en hel lista på herrgårdar och olika middagspaket)
För att ni sedan ska få ta del av detta erbjudandet så måste ni på plats äta en 3-rätters middag för 295 kr/person.
maten på Solhöjden är fantastisk, miljön är spöklik och det är helt lugnt och tyst. Det finns en relaxavdelning men annars föreslår jag att man tar med en dator med massa filmer, en god bok eller bara idkar en massa sex för förutom att äta, bada och basta finns det typ ingenting att göra där. Men gud så avslappnande och skönt vi hade det när vi var där.
Vad sägs om det? Prenumerationen för 98 kr och sedan hotellövernattning plus mat för endast 295 kr/person.
Det är helt normalt!
Idag hände nåt konstigt med mig. Jag var ute på min morgonpromenad med hunden och det svartnade framför ögonen, jag såg stjärnor och blev tokigt andfådd. Ni vet ju att jag inte går särskilt fort på grund av foglossning.
Kände direkt att det nog var dags att vända hemåt, det var en obehaglig känsla och i slutet så fick jag sätta huvudet mellan benen för det kändes som jag inte hade nåt blod i huvudet alls.
Kom innaför dörren och var fortfarande väldigt andfådd. (Liten varningsklocka började ringa, då en läkare sagt att jag skulle ringa om jag blir andfådd plötsligt, eftersom det kan vara blodpropp och jag ju haft en propp när jag var 20 och nu vägrar ta sprutor under min graviditet i förebyggande syfte)
Ringde Roy som tyckte jag skulle ringa doktorn direkt. Jag ogillar doktorer och vill inte ringa dom i onödan, känns som man ändå alltid får samma svar. "Det är helt normalt". Jag googlar hellre. Men jag ringde förlossningen ändå. Fick prata med sköterska som sa att det är väldigt vanligt och helt normalt. Att min livmoder är så stor nu och trycker på typ alla organ och även hjärtat, vilket gör att många blir yra och svimfärdiga och just andfådda, och undrade om inte min barnmorska talat om det?
Jag har iallafall inte fått informationen att det är vanligt att svimma för man är gravid för att livmodern trycker på alla organ. Trots att jag nämde min blodproppshistorik och att jag nog blev lite orolig så tyckte hon att jag ska vila ett par timmar och återkomma för ett CTG om det inte blir bättre.
Så till frågan, vad är egentligen ONORMALT under en graviditet?
Jag har råkat ut för massor av saker, känner mig nästan hypokondrisk ibland, men enligt alla läkare är det jättevanligt och fullt normalt, alla mina krämpor.
Mina vänner kommer aldrig ens behöva ringa läkaren när dom får graviditetssymptom, dom kan ringa mig.
Kände direkt att det nog var dags att vända hemåt, det var en obehaglig känsla och i slutet så fick jag sätta huvudet mellan benen för det kändes som jag inte hade nåt blod i huvudet alls.
Kom innaför dörren och var fortfarande väldigt andfådd. (Liten varningsklocka började ringa, då en läkare sagt att jag skulle ringa om jag blir andfådd plötsligt, eftersom det kan vara blodpropp och jag ju haft en propp när jag var 20 och nu vägrar ta sprutor under min graviditet i förebyggande syfte)
Ringde Roy som tyckte jag skulle ringa doktorn direkt. Jag ogillar doktorer och vill inte ringa dom i onödan, känns som man ändå alltid får samma svar. "Det är helt normalt". Jag googlar hellre. Men jag ringde förlossningen ändå. Fick prata med sköterska som sa att det är väldigt vanligt och helt normalt. Att min livmoder är så stor nu och trycker på typ alla organ och även hjärtat, vilket gör att många blir yra och svimfärdiga och just andfådda, och undrade om inte min barnmorska talat om det?
Jag har iallafall inte fått informationen att det är vanligt att svimma för man är gravid för att livmodern trycker på alla organ. Trots att jag nämde min blodproppshistorik och att jag nog blev lite orolig så tyckte hon att jag ska vila ett par timmar och återkomma för ett CTG om det inte blir bättre.
Så till frågan, vad är egentligen ONORMALT under en graviditet?
Jag har råkat ut för massor av saker, känner mig nästan hypokondrisk ibland, men enligt alla läkare är det jättevanligt och fullt normalt, alla mina krämpor.
Mina vänner kommer aldrig ens behöva ringa läkaren när dom får graviditetssymptom, dom kan ringa mig.
Vaccination.
Svininfluensan.
Hmmm, ja. Jag är vanligtvis en sån person som inte orkar att ta in alla bedrövligheter som händer runt om i världen. Så länge det inte händer mig eller mina kära så har jag inte energi att oroa mig över alla katastrofer. Har inte lagt någon energi alls åt svininfluensan. Är det verkligen som hemskt som det påstås?
Nu är det så att jag har astma, vilket innebär att jag tillhör en av riskgrupperna. Jag är även gravid och det är ännu en av riskgrupperna!!!
Turerna har varit många, först skulle inga gravida vaccineras, man visste inte hur det påverkade fostret, och så helt plötsligt så sitter min barnmorska och rekommenderar mig att vaccinera mig.
Om man som gravid blir drabbad så blir sviterna tydligen mycket värre än för en vanlig frisk person.
Jag kontaktade min vårdcentral som sa att riskgrupperna skulle tidigast vaccineras v 45. Då är det exakt 4 veckor kvar tills jag ska "pluppa" ut bebis. Har man inte otur om man får svininfluensan då?
Men jag vet verkligen inte hur jag ska göra.
Barn under 2 år ska inte vaccineras men en mamma som bär på ett barn ska?
Vem vet vad för biverkningar barnet kan få? kanske inte nu men i framtiden?
Vi gravida som vaccineras nu blir ju försökskaniner. Det är ju på våra barn man kommer se om det verkligen var bra eller inte.
Jag hade inte tvekat en sekund att vaccinera mig om det fanns bevis på att det var ofarligt för min bebis.
Hur skulle ni ha gjort?
Hmmm, ja. Jag är vanligtvis en sån person som inte orkar att ta in alla bedrövligheter som händer runt om i världen. Så länge det inte händer mig eller mina kära så har jag inte energi att oroa mig över alla katastrofer. Har inte lagt någon energi alls åt svininfluensan. Är det verkligen som hemskt som det påstås?
Nu är det så att jag har astma, vilket innebär att jag tillhör en av riskgrupperna. Jag är även gravid och det är ännu en av riskgrupperna!!!
Turerna har varit många, först skulle inga gravida vaccineras, man visste inte hur det påverkade fostret, och så helt plötsligt så sitter min barnmorska och rekommenderar mig att vaccinera mig.
Om man som gravid blir drabbad så blir sviterna tydligen mycket värre än för en vanlig frisk person.
Jag kontaktade min vårdcentral som sa att riskgrupperna skulle tidigast vaccineras v 45. Då är det exakt 4 veckor kvar tills jag ska "pluppa" ut bebis. Har man inte otur om man får svininfluensan då?
Men jag vet verkligen inte hur jag ska göra.
Barn under 2 år ska inte vaccineras men en mamma som bär på ett barn ska?
Vem vet vad för biverkningar barnet kan få? kanske inte nu men i framtiden?
Vi gravida som vaccineras nu blir ju försökskaniner. Det är ju på våra barn man kommer se om det verkligen var bra eller inte.
Jag hade inte tvekat en sekund att vaccinera mig om det fanns bevis på att det var ofarligt för min bebis.
Hur skulle ni ha gjort?
Jag ser in i framtiden!
Jag har ett litet tag haft känslan av att min vän Eva är gravid. Hon skrev på sin blogg att hon mådde dåligt och känslan förstärktes. Jag frågade om hon var på smällen och fick aldrig nåt svar.
Aha! Tänkte jag, eftersom Eva alltid varit lite hemlig i början av sina graviditeter.
I morse fick jag ett sms från henne där det stod:
"Nu är det min tur! :)"
Ja, Jippie. Yes. Jag hade rätt tänkte jag. Jag kan förutse saker, jag har gåvan! Så jag svarade:
"Jag visste det, Jag är synsk :) Grattis!!!! När?"
Ett glädjerus spred sig i kroppen och jag blev alldeles lycklig över att min kompis väntade sin trea, men så kom svaret:
"Alltså nej, Hahahahahahahahah jag dör. Hahahahah nej, nej, nej. Det är min tur att färga håret nu!"
(Och lite senare kom bildbeviset i form av ett mms.)
Så jag är nog inte synsk trots allt. Jag bara inbillar mig saker. Ha ha ha.
Skulle lyssnat på Carro.
Öpp öpp öpp sa Carro igår när jag beställde in min andra alkoholfria öl till kvällens tjejmiddag.
Det är ju nämligen så att jag blir bakis av alkoholfritt.
Vaknade ca halv sju i morse när älskling är på väg till jobbet (övertid igen, grrrr) och flåsar efter ett glas vatten då strupen är lika torr som Sahara och huvudet bankar.
Så, ja, jag kan väl bara konstatera att jag återigen har blivit bakis av alkoholfritt. Nu får det bli läsk tills jag kan svepa en vinare på riktigt!
Det är ju nämligen så att jag blir bakis av alkoholfritt.
Vaknade ca halv sju i morse när älskling är på väg till jobbet (övertid igen, grrrr) och flåsar efter ett glas vatten då strupen är lika torr som Sahara och huvudet bankar.
Så, ja, jag kan väl bara konstatera att jag återigen har blivit bakis av alkoholfritt. Nu får det bli läsk tills jag kan svepa en vinare på riktigt!
Jag känner mig lite som en kändis när jag får mail...
Jag hoppas verkligen att detta är okej, jag har tagit bort ditt namn så du får förbli anonym. Du som mailade mig ett sånt fint mail!
Det är nämligen såhär,att det har kommit en del sådana på sistone som gensvar på mitt bloggande och det är superkul. Det går bra att kommentera anonymt om man inte vill hänga ut sig själv, men mail är också jättekul. Det är så sjukt många som läser min blogg varje dag, och ibland undrar man liksom varför då? Vem bryr sig om en gnällig gravidkärring?
"Måste bara skriva att det är superkul att läsa din blogg... du är så rak och skriver direkt från hjärtat, det gillar jag.
Håller verkligen med dig att man måste få ha lite egen tid.. jag har två små juveler ganska tätt och jag behöver absolut ibland känna att jag bara får vara mig själv... å jag älskar dem precis lika oändligt mycket iallafall och känner mig absolut inte som en sämre mamma för det, utan snarare bättre, mer positiv och mer energi... och blir då snarare en bättre mamma med mer tålamod....
Kan säga att jag blev skapligt idiotförklarad när min pojk som idag snart e 2 år var nyfödd... han var 5 veckor gammal när vi packade in oss i bilen med skidutrustning och drog till fjällen för 1 veckas skidåkning... åsikter och kommentarer duggade tätt från alla världens håll... om jag verkligen hade tänkt igenom det, hur det skulle gå, han var ju så liten, lång bilresa... ja listan kan göras oändlig. Men jag själv fattade aldrig problemet för det fanns inget... 65 mil med två stopp för mat... det var det hela.. då var min tjej drygt 1,5 och sonen som sagt 5 veckor... No Problems!
Folk med den inställningen skapar problem som inte finns... jag anser att jag kan göra allt med mina barn om jag så vill, dom är inget hinder, man får planera lite annorlunda bara, likaväl som att jag självklart vill göra saker utan dem ibland oxå....
shit... vad långt det blev... men jag fick skriva av mig lite här... jag som inte har någon blogg att ventilera ut på... :)...
Kram på dig... & lycka till när juvelen behagar komma ;)"
Det bevisar ju för dig Mia och för mig, att alla mammor faktiskt är olika och här har vi en till som oss, med den inställningen. Folk borde hålla tyst och inte ha så mycket åsikter och tycka att "vänta du bara" "du ska få se" "Du kommer inte hinna nånting" osv.
Det är nämligen såhär,att det har kommit en del sådana på sistone som gensvar på mitt bloggande och det är superkul. Det går bra att kommentera anonymt om man inte vill hänga ut sig själv, men mail är också jättekul. Det är så sjukt många som läser min blogg varje dag, och ibland undrar man liksom varför då? Vem bryr sig om en gnällig gravidkärring?
"Måste bara skriva att det är superkul att läsa din blogg... du är så rak och skriver direkt från hjärtat, det gillar jag.
Håller verkligen med dig att man måste få ha lite egen tid.. jag har två små juveler ganska tätt och jag behöver absolut ibland känna att jag bara får vara mig själv... å jag älskar dem precis lika oändligt mycket iallafall och känner mig absolut inte som en sämre mamma för det, utan snarare bättre, mer positiv och mer energi... och blir då snarare en bättre mamma med mer tålamod....
Kan säga att jag blev skapligt idiotförklarad när min pojk som idag snart e 2 år var nyfödd... han var 5 veckor gammal när vi packade in oss i bilen med skidutrustning och drog till fjällen för 1 veckas skidåkning... åsikter och kommentarer duggade tätt från alla världens håll... om jag verkligen hade tänkt igenom det, hur det skulle gå, han var ju så liten, lång bilresa... ja listan kan göras oändlig. Men jag själv fattade aldrig problemet för det fanns inget... 65 mil med två stopp för mat... det var det hela.. då var min tjej drygt 1,5 och sonen som sagt 5 veckor... No Problems!
Folk med den inställningen skapar problem som inte finns... jag anser att jag kan göra allt med mina barn om jag så vill, dom är inget hinder, man får planera lite annorlunda bara, likaväl som att jag självklart vill göra saker utan dem ibland oxå....
shit... vad långt det blev... men jag fick skriva av mig lite här... jag som inte har någon blogg att ventilera ut på... :)...
Kram på dig... & lycka till när juvelen behagar komma ;)"
Det bevisar ju för dig Mia och för mig, att alla mammor faktiskt är olika och här har vi en till som oss, med den inställningen. Folk borde hålla tyst och inte ha så mycket åsikter och tycka att "vänta du bara" "du ska få se" "Du kommer inte hinna nånting" osv.
Jag kommer visst. För jag har bestämt mig för det. Precis som tjejen skriver; jag fattade aldrig problemet för det fanns inget!
Sådetså.
Kan inte alla bara få vara olika mammor, ha olika barn och sluta jämföra och tycka så himla mycket.
jag tänker försöka vara mig själv och göra det som jag vill, som vi vill, så mycket det bara går.
Jag ska erkänna när jag gör fel, när det går åt skogen. Jag lovar!
jag tänker försöka vara mig själv och göra det som jag vill, som vi vill, så mycket det bara går.
Jag ska erkänna när jag gör fel, när det går åt skogen. Jag lovar!
Köttfärslimpa på mitt vis!
Dags för ett recept igen, för jag fick faktiskt positiv feedback på dom sist.
Idag lagar vi nåt jättegott, snabbt och enkelt.
Maria kallar det Köttfärslimpa* (hahaha), jag kallar det Ubåt.
Ubåt
1 pkt färs
1 franskbrödslimpa
1 gul lök
1 pkt creme fraiche paprika/chili
1 pkt tacokrydda
tomater
Riven ost
salt, peppar, valfria kryddor.
Hacka löken och bryn den och färsen, häll på kryddor och tacokryddpåsen (Den är valfri, vill man ha mindre tacosmak så kryddar man bara efter behag istället) Rör i creme fraichen så färsen blir lite blöt och krämig.
(Du kan även välja att ha i krossade tomater, allt efter smak)
Skär av ett tunt lock på brödet och gröp ur det så du har gott om plats för att fylla den med färs. För en matigare variant så brukar jag blanda i lite av brödsmulorna i färsen innan jag fyller limpan med färsblandningen.
Skiva tomat och lägg överst och toppa med riven eller skivad ost.
Sätt in i ugnen utan locket i ca 200 grader till brödet blivit lite frasigt, sätt då på locket och låt bakas i ugnen ytterligare en stund.
Servera med en god sallad och gärna en dressing gjord på
gräddfil och någon god dip. (4 peppers).
Smaklig måltid!
*Marias kille trodde han skulle få köttfärslimpa till middag och blev lite snopen när denna rätt serverades. Marias försvar var, men det är ju köttfärs och limpa. Alltså köttfärslimpa!
Hur vet man att man gör rätt?
Idag tänker jag på hur barnuppfostran, omgivning och uppväxt formar oss att bli de människor vi blir. Att det är så viktigt att ge ett barn rätt värderingar. Att det är så viktigt att uppfostra en bra människa. Det finns alltför många galningar, psykopater, våldtäcksmän och mördare i vårt samhälle och det är de vuxnas uppgift att forma sina barn att bli ordentliga människor.
Psykopater finns det runt varje hörn och jag är livrädd att vi ska göra fel och uppfostra vårt barn att bli en av dom. Hur vet man att man gör rätt?
Älskling, jag tror vi måste bli kristna och läsa högt ur bibeln varje dag för knodden!
Psykopater finns det runt varje hörn och jag är livrädd att vi ska göra fel och uppfostra vårt barn att bli en av dom. Hur vet man att man gör rätt?
Älskling, jag tror vi måste bli kristna och läsa högt ur bibeln varje dag för knodden!
Vad gjorde jag innan du fanns?
För varje dag som går inser jag mer och mer hur mycket jag älskar min man, pappan till vårt lilla barn som snart ska komma. Jag trodde inte man kunde tycka om någon så mycket som jag tycker om dig.
Vad var mitt liv innan du kom in i bilden? Varför fick jag inte träffa dig för länge sen?
Idag hittade jag ett gammalt block med lite kladd i.
Innan jag åkte till Norge så spådde min moster mig. Hon såg en man som började på R.
Detta har jag skrivit ner, just för jag tyckte det var en konstig bokstav. Det finns inte jättemånga namn på R.
När vi kom till Norge och började jobba på ICAs lager så blev vi utbildade av en rödlätt, mycket snäll kille, dock inte allt för fager, som hette Rune. Tjejerna skojade med mig om att detta var nog mina drömmars man. Min man som hette Rune. Sen tänkte jag inte mer på det, utan fortsatte drömma om min prins på den vita hästen (eller vad det är man nu drömmer om) tills jag idag rensade bland gamla räkningar och skit och hittade blocket där det står:
Min framtida man heter nåt på R. Vadå R? Rolf? Rutger? Rudolf?
Nä, Roy såklart!
Älskar dig honey!
Min barnmorska röker braj, tror jag!
Min barnmorska sa idag att jag hade den mest fantastiska lilla kula hon någonsin sett. Det var den sötaste lilla bulan sa hon.
Jag hon öste verkligen på med superlativen.
Men hon kan ha rökt på, hon verkade extra flummig idag!
Jag hon öste verkligen på med superlativen.
Men hon kan ha rökt på, hon verkade extra flummig idag!
Om min paus.
Och varför jag inte bloggat beror på att vi hade målare hos oss hela förra veckan. Dom kopplade ur mitt internet för att kuna måla och tapetsera. Nu har vi stans finaste lägenhet!
Mia min mia!
Pratade med Mia idag, det är så skönt att få lite verklighetsperspektiv av henne. Den coolaste morsan i världen. Hon ville inget hellre än att fly mammalivet en stund och bara vara Mia. Theo var i trotsåldern och just nu ville hon ge bort honom till nån, vem som helst, typ.
Nu kanske hon blir arg för att jag bloggar om det, men jag vill ju skriva om det just för jag tycker att det är så härligt att de inte alltid är glitter och glamour, hon är skitärlig med hur det känns att vara mamma och att ibland bara vilja vara Mia.
Hon berättade att hon fått många höjda ögonbryn på hennes sätt att se på saker och ting, att hon fortfarande är precis samma Mia, som gör precis samma saker som innan, fast kanske med ett barn ibland. Att folk säkert kommer ha åsikter om mig också och mitt sätt att vara mamma, för det är nog vanligare att man blir en mamma-mamma, än att man tänker, så, nu var den ute, nu kan vi börja leva som vanligt igen, fast med ett barn.
För jag är fortfarande fast besluten om att mitt liv inte alls behöver ändras så dramatiskt och att mitt lilla knyte kommer älska att hänga med på mammas upptåg och galenskaper. Och nu så kommer folk kommentera:
Du kommer få se, ett barn tar mer tid än du tror osv...
Jajaja, vi får väl se. Jag ser inte barn som ett problem. Jag tycker att man ska kunna göra precis allting, fast med ett barn.
Kom ut nu, Lilleman så vi kan leka!
Nu kanske hon blir arg för att jag bloggar om det, men jag vill ju skriva om det just för jag tycker att det är så härligt att de inte alltid är glitter och glamour, hon är skitärlig med hur det känns att vara mamma och att ibland bara vilja vara Mia.
Hon berättade att hon fått många höjda ögonbryn på hennes sätt att se på saker och ting, att hon fortfarande är precis samma Mia, som gör precis samma saker som innan, fast kanske med ett barn ibland. Att folk säkert kommer ha åsikter om mig också och mitt sätt att vara mamma, för det är nog vanligare att man blir en mamma-mamma, än att man tänker, så, nu var den ute, nu kan vi börja leva som vanligt igen, fast med ett barn.
För jag är fortfarande fast besluten om att mitt liv inte alls behöver ändras så dramatiskt och att mitt lilla knyte kommer älska att hänga med på mammas upptåg och galenskaper. Och nu så kommer folk kommentera:
Du kommer få se, ett barn tar mer tid än du tror osv...
Jajaja, vi får väl se. Jag ser inte barn som ett problem. Jag tycker att man ska kunna göra precis allting, fast med ett barn.
Kom ut nu, Lilleman så vi kan leka!
